Framtiden
Don't feel guilty if you don't know what you want to do with your life
the most interesting people I know didn't know at 22 what they wanted to do with their lives
some of the most interesting 40 year olds I know still don't
Everybody’s Free (To Wear Sunscreen) - Baz Luhrmann 
 
Jag har varit frånvarande de senaste dagarna. Min egentid är väldigt begränsad och jag har använt den på annat sätt. Nu när jag är hemma med lillan har jag mera distans till arbetslivet och funderar mycket på vad jag vill göra. Det som står klart för mig är att jag av många orsaker inte vill tillbaka till mitt jobb som bokförare. Vad jag istället vill sikta in mig på är dock höljt i dunkel. Jag avundas verkligen de som har specifika drömmar och mål som klara ledstjärnor i livet. Min första tanke var att bara ta ett jobb på typ närmaste fabrik. Eftersom jag inte har något särskilt som jag brinner för, så skulle jag lika gärna kunna spara min mentala energi till fritiden. Så länge jag får någorlunda betalt och inte behöver jobba tvåskift så länge lillan är liten, så vore det okej. 
 
Men sen fäste en kompis min uppmärksamhet på att det är brist på kodare på arbetsmarknaden. Det skulle ju innebära en viss omskolning och min enda erfarenhet på området är faktiskt html-koden på en blogg jag hade här på blogg.se för åratal sen. Nå väl, att söka in till en utbildning utan att veta om man är egentligen är intresserad av ämnet är så 2001 (läs: när mitt femtonåriga jag valde bokförarutbildningen), så jag googlade lite och nu har jag ägnat egentiden de senaste dagarna åt att lära mig koda i Swift, Apples kod. Jag vet att det knappast är det som efterfrågas på arbetsmarknaden och att få en gubbe att röra sig och lösa olika problem är på lekisnivå, men jag tror att det i alla fall ger mig ett hum om vad det innebär. När jag kommit en bit till på vägen.
 
Just nu är jag inte alls säker på vad jag vill och om jag tycker att programmering är något för mig. Speciellt ikväll när jag är trött, så tycker jag att det skulle kännas skönare att stå och packa grejer i en fabrik utan att behöva tänka. Men imorgon är en ny dag. 
Grönkålschips
 
 
 
Jag gjorde grönkålschips igår, efter att ha läst på Spiderchicks blogg att de var både nyttiga och goda. Det lät som en oslagbar kombination och jag har faktiskt inget emot färsk grönkål i sig, Faktum är att jag helt av misstag tror att jag fick dem helt perfekt spröda också. Jag säger av misstag, för de var inte riktigt klara när lillan vaknade ute i vagnen så jag lade på ett par minuter till på timern och hoppades på det bästa. Timern pipade för övrigt för fullt när jag hade gått runt huset med vagnen och kommit in.
 
Var de goda då? Svar: nej. De var inte goda. För mig. Och det är det här jag egentligen ville skriva om idag. Hur mycket dessa två ord - för mig - egentligen betyder och förändrar en åsikt. Jag lärde mig det faktiskt av min femårige son som vid tillfället var tre eller fyra år. Jag minns inte vad det var han smakade men inte ville ha mera av och jag sa då något i stil med ”Men det som är så gott” och han svarade ”Jo, men det är inte gott för mig”.
 
Jag vet inte hur många gånger i livet som jag har träffat och påverkats av folk som väldigt bestämt deklarerat att ”Det där är så löjligt” och ”Det där är så äckligt” och så vidare. De har framfört sin subjektiva åsikt som ett allmänt faktum, där det har varit underförstått att de som tycker annorlunda är idioter. De har sagt sin åsikt med ett sådant eftertryck och tonfall att man liksom inte vågar säga emot, för att det då känns som att man blir stämplad som dum i huvudet.
 
Jag undrar om det inte är så, åtminstone i vissa fall, att de säger sin åsikt på det sättet just för att de omedvetet är rädda för att någon ska säga emot och vill undvika diskussion, för de kan ju ha fel. Man tycker ju att när det gäller smak, vare sig det är mat, kläder, hobbyer osv, så finns det inget rätt och fel, så det känns så fel att det finns alla dessa människor där ute som vill få en att tro något annat. Man kan inte låta bli att tycka om det som man tycker om, men människor kan få en att känna skam för att man gör det. Eller få en att ta mer hänsyn till vad de tycker än vad man själv tycker.
 
Så med att lägga till ett ödmjukt - för mig - till min åsikt om grönkålschips, så vill jag säga just det att det var inte gott för just mig. Men det finns många andra där ute som älskar dem, så pröva gärna. Extra plus för att de var lätta att göra.
Höstpromenad
 
Det är lite för rörigt att försöka få till något genomtänkt inlägg när man är ensam hemma med babyn och femåringen under helgen, men snart är det ny vecka och nya tag. Bilden är tagen under fredagens promenad.